(5/8-05) Kom hem levande till Sverige idag runt klockan 9-tiden. Blev hämtad av mina föräldrar på Arlanda. Sånt är alltid trevligt!
(4/8-05) Hem och arbeta. Semestern börjar gå mot sitt slut. Flyget hem är återbekräftat. Glider runt på några fler shoppingcenter idag. Har väl varit runt på ett 20-tal vid det här laget. Kläder är svårare än på 90-talet konstigt nog. Svårt med storlekarna som jag tidigare sagt. På 90-talet kunde man hitta mer kläder som passade Sveriges klimat också. Trafiken är som sagt också ett gigantiskt problem fortfarande. Enligt myndigheterna så ligger antalet nyregistrerade fordon konstant på omkring 1000 per dag! Så har det sett ut sedan mitten av 90-talet. Om det bara är fordon med fyra hjul, eller om man inkluderar tvåhjulingar i den siffran vet jag inte riktigt. En till sak som gör att det är extra trångt om utrymme är att procenten vägyta per kvadratkilometer i själva staden är mycket lägre än i andra städer av motsvarande storlek. Detta trots de senaste årens stora infrastrukturprojekt med satsningar på expressvägar.
Åkte upp i Baiyoke Tower sista dagen denna resa. Baiyoke Tower är Thailands högsta byggnad med 309 meter och 88 våningar. En av de sevärdheter som jag har missat under mina många tidigare besök i Bangkok.
Bangkok skyline tagen från våning 84 i Baiyoke Tower.
(2/8-05) MBK, Siam Center, Siam Discovery Center plus alla marknader gör Bangkok till ett shoppingparadis. Synd bara att man är så dålig på att shoppa kläder. Intresset för det är väl helt enkelt för dåligt. Sedan har vi det här med storlekar. För västerländska män handlar det om problem med bredd över axlar och längden på plagg. För kvinnor från väst handlar det oftast om problem med höftbredder. Är man småväxt eller medel i sitt hemland, är man en gigant här. Därför väljer många inrättningar där man kan beställa skräddarsydda plagg. Det orkar jag inte med, det kräver tid och kunskap om kvalité och sådant.
Några par Levis jeans ska jag försöka klara av att få med mig hem. Jag har lyckats hitta ställen där dom säljs för dryga hundralappen, vilket ju är 6-7 gånger billigare än hemma trots allt.
Vädret är fortfarande väldigt dåligt idag. Det är tunga moln med ett irriterande droppande som jag aldrig har sett förut i Bangkok. Störtregn som är det normala under regnperioden är ju bättre, eftersom det brukar vara någon timme på kvällen för att sedan vara överstökat. Så det är tur att man bara hoppar in och ut i taxibilar och shoppingcenter. Taxi är ett perfekt transportmedel och de är dessutom väldigt lätta att flagga in, det finns tusentals på gatorna. Alla kör med taxameter och startar på 35 baht. Varje kilometer kostar 2 baht. Dividera detta med 5 för att räkna om till svenska kronor. De flesta taxiresor ligger på mellan 50 och 100 baht (10-20 kr). Faktiskt något dyrare än Manila som har Sydostasiens billigaste taxi, men där är säkerhetsaspekten en helt annan. Här känner man sig väldigt säker, fast man skall för den skull inte låta sig invaggas i en falsk trygghetskänsla. I alla storstäder finns ju trots allt skummisar som är ute efter att råna eller något annat, självklart. Dags för lunch.
(1/8-05) Resan tillbaka till Thailand gick utan problem. Problem dock med att hitta rum på Khao San Road i morse! Kollade på fyra ställen som jag hade bestämt mig för innan. Ett par av dem låg på gatorna bakom Khao San Road. Alla var fullbokade! Med tanke på att vädret är superkasst och det är lågsäsong så är det smått fascinerande att det är fullt! Sommar i Europa dessutom. Alla fulla, främst engelsmän med gråtande flickvänner (killen drog iväg i fyllan och villan med en antagligen prostituerad thailändska, såg faktiskt ett sånt fall i natt) som ylar runt längs gatan gjorde att jag till slut bestämde mig att jag nog bott här för sista gången i mitt liv. Stället är perfekt för en dag eller två när man precis kommit till Asien men inte mer än så. Plus att priserna börjar närma sig mellanklasshotell jämfört med andra stadsdelar där du dessutom får bättre standard för samma pengar. Tacka vet jag i början av 90-talet. När Khao San var riktigt exotiskt. Man fick fantastiskt bra valuta för pengarna på boendena. Antalet västerlänningar var hanterbart för psyket också på den tiden. Det var bättre förr.
Hur som helst så jag hittade ett bra hotell i Chinatown som heter Grande Ville Hotel. Betalar rätt mycket, ca 300 svenska per natt men det är väldigt fint. Bor på 20:e våningen. Jag har utsikt över stora delar av staden med andra ord. Checkade inte in förrän runt 06.00 i morse. Är på Khao San Road på internetcafé nu när jag skriver detta. Med tanke på att det är dåligt med internetcaféer där jag bor och att mitt hotell bara ligger två kilometer från Khao San så tog jag en promenad hit. Redan nu så är det tung fylla bland snorungarna här, (klockan är 18.00) blandat med något äldre västerländskt par hr och där. Jag skall käka lite och sedan pipa till sängs. Har knappt sovit på ett dygn. Det enda jag kommer att sakna de sista dagarna är väl en swimmingpool ifall vädret skulle bli bättre. Vore trevligt att fixa till solbrännan lite då det är länge sedan jag solade något nu.
Det är alltid spännande att åka taxi i Bangkok. På bilden ses skytrain-spåret ovanför motorvägen. Jag befinner mig längs Sukhumvit Road här.