(18/2-18) Idag var det återigen dags att sikta på att hyra en motorcykel för att utforska Biliran. Det jag visste igår kväll när jag gick och lade mig var att det skulle bli svårt idag att få tag i en motorcykel att hyra då dom två uthyrarna jag lyckats hitta i trakten har stängt på söndagar. Mitt andra alternativ, att utforska Maripipi island är heller inget alternativ då det inte går några båtar dit på söndagar. Jag var tvungen att vara lite innovativ för att få tag i en motorcykel. Efter frukost gav mig iväg in till centrala Naval för att höra mig för om motorcykeluthyrning. Nästan direkt fick jag tag i en kille som hade en plan. Han föreslog att vi skulle åka hem till ägaren av Norkis motor, den ena officiella uthyraren i staden. Om vi åkte hem till honom skulle jag kunna få hyra en motorcykel trots att dom har stängt idag. Jag nappade direkt på det här och killen som tipsade erbjöd sig att skjutsa mig till ägarens hus ett par kilometer utanför Naval. När vi kom fram till huset blev jag välkomnad av ägaren med öppna armar. Han verkade bara glad att få göra affärer idag. Hans fru förklarade att dom ville ha mitt pass som säkerhet. Efter att ha lämnat över det till henne studerade hon det noga. Lite väl noga tyckte jag. Efter en stund fick jag förklaringen. För en tid sedan hyrde dom ut en motorcykel till ett par från Tjeckien som lämnade ett falskt pass för att sedan aldrig lämna tillbaka motorcykeln. Den motorcykeln var var nyinköpt så det sved extra hårt ekonomiskt för familjen. Jag försäkrade dom om att jag inte var den sortens kund. Vi kom överens om att jag skulle vara tillbaka senast strax innan solnedgången och det kostade mig 500 peso att hyra motorcykeln.
När jag drog iväg så kändes det rejält ovant att köra motorcykel. Det var så många år sedan jag gjorde det sist. Man vänjer sig dock ganska snabbt att hantera motorcykeln. Motorcykeln var automatväxlad och enkel att köra. Jag tog det väldigt försiktigt i början och stannade till vid första bästa bensinstation och tankade fullt. En fulltank är nästan omöjlig att köra upp under den ljusa delen av dygnet! Jag kom dessutom inte iväg förrän vid 10-tiden. Jag hade en hyfsat bra plan för hur jag skulle utforska Biliran idag och höll mig till den. Först åkte jag till Sampao rice terraces, som skulle visa sig vara riktigt vackert. Sen åkte jag vidare till Bagongbong falls, ett av många vattenfall på Biliran. Bagongbong har precis som flera andra kända vattenfall blivit förändrade till det sämre sedan tyfonen Urduja drog över ön i mitten av december 2017. Dessa två platser var det dom enda jag hade planerat i förväg att besöka. Därefter körde jag till Agta beach för lunch vid stranden på Agta Beach Resort. Efter lunch fortsatte jag runt hela norra delen av ön och sedan vidare ner längs den östra delen av ön tills vägen möter bergsvägen som leder över till Naval. Det verkar som att oavsett var man än befinner sig på ön är det en fantastisk natur. Det blev en perfekt dag med några helt oförglömliga vyer som etsat sig fast på näthinnan för alltid. Biliran är en fin ö!
Jag hann tillbaka med motorcykeln strax innan det blev mörkt.
Bilder ovan från min mycket trevliga dagstur på motorcykel runt en stor del av Biliran. Vädret var mycket bra hela dagen vilket framgår av bilderna.
(17/2-18) Jag var uppe tidigt idag. Planen var att åka in till Naval och hyra en motorcykel. Efter frukost var vädret väldigt mulet och det duggregnade lite. Jag bestämde mig för ta en löptur och se om vädret skulle bli bättre efterhand. Jag sprang fem kilometer på mitt första löppass denna resa och det kändes väldigt bra. Vädret blev inte bättre efter några timmar men jag åkte ändå in till Naval för att kolla runt och lära mig lite om staden. Först var jag och tittade lite nere vid hamnen och sedan gick jag och åt på D’Adaone Bar and Restaurant, den restaurang som har bäst betyg i Naval med omgivningar. Den enda restaurang som har bättre betyg är restaurangen på mitt hotell, Marvin’s Seaside Inn. Klockan hade nu smugit iväg till 11.30-tiden och himlen var fortfarande regntung. Jag bestämde mig för att ställa in min motorcykelrunda idag. Att åka omkring i regnväder uppe i bergen är inget jag vill göra. Det är alldeles för riskabelt. Istället har jag inte gjort nånting förutom slöat på hotellet. En lugn, skön och avkopplande dag har det varit. Imorgon hoppas jag vädret tillåter att jag hyr motorcykel.
Ovan foton från Marvin’s Seaside Inn en bit utanför Naval.
(16/2-18) Idag var det en ny resdag, om än en ganska enkel sådan. Jag hade ingen aning om hur jag skulle ta mig till staden Naval på ön Biliran när jag checkade ut från hotellet. Jag visste dock av erfarenhet att det är minibussar som gäller som transportmedel på Leyte. Därför bad jag tjejen i receptionen att fixa en tricycle till mig som körde mig till något av de bolag i centrala Tacloban som kör minibussar runt Leyte. Det visade sig att det finns ett företag som heter Duptours som är pålitliga. Jag fick en tricycle dit för 50 peso. Väl hos företaget var det mycket enkelt att hitta en minibuss till Naval. Det går turer i stort sett varje halvtimme hela dagen! 120 peso kostade biljetten och jag behövde bara vänta en halvtimme på avgång. Resan från Tacloban till Naval tog ungefär två och en halv timme. Jag hade förbokat hotell en liten bit utanför Naval. Jag tog en promenad dit. Hotellet heter Marvin’s Seaside Inn och jag trivs redan bra här. Rummet kostar strax under 200 svenska kronor vilket inte är mycket att säga om. Eftermiddagen och kvällen har ägnats åt att äta och koppla av på hotellet. Lite planering och några timmars jobb med denna webbsida har det också blivit.
Resdag idag. Tacloban till Naval.