(23/9-17) Det har varit en helt galen dag idag. Jag och Peng har vandrat hela vägen från Pheriche ner till Namche Bazaar. Detta är den längsta distansen jag vandrat på en dag under denna trek och enligt dom uppgifter jag har fått fram så är sträckan runt 22 kilometer! Vi kom iväg vid 07-tiden och var framme runt 16-tiden. Nio timmar med stopp i Somare för lite te och vila och senare lunch i Tengboche. Det är mycket nedför och höjdsjuka är inte aktuellt längre, vilket självfallet gör det hela bra mycket enklare. Samtidigt är det otroligt tufft för knäna å andra sidan. Dom kändes rejält mörbultade när vi vandrade den sista branta biten ner mot centrala Namche Bazaar. Det problemet existerar inte när man går uppför.
Vädret var perfekt hela tiden ända fram till sista timmen innan Namche Bazaar. Då blev det mulet och dimmigt, vilket inte gjorde någonting. Vid det laget var jag helt nöjd och belåten med dom vyer jag fått uppleva tidigare under dagen. Framför allt så var vädret snäppet bättre än då jag gick dessa sträckor upp (fördelat på två heldagar på uppvägen). Jag bytte som bekant ut Dingboche mot Pheriche på nedvägen, vilket var ett riktigt bra val då Pheriche-dalen inte är något man vill missa på denna trek. Vi var lite oroliga att vi inte skulle hinna fram till Namche Bazaar innan mörkrets inbrott.
Jag hade en föreställning innan jag kom upp till Himalaya att det här med att man går upp och ner i stort samma väg verkade vara en stor nackdel med EBC-trekken. Nu ser jag det inte så längre. Det som är en fördel är att man får en ny chans att se saker som kanske skymdes av moln första gången man passerade en viss plats. Trekken är dessutom så pass vacker att man gärna ser den två gånger!
I Namche Bazaar tog vi in på hotellet jag bodde på sist jag var i byn, Hotel Camp de Base. Efter incheckning gick jag ner till Everest Bakery och firade med en pizza och en Coca Cola! Peng orkade inte hänga med så han gick på rummet och vilade istället. Vi träffades senare på hotellrestaurangen då han åt middag och jag åt ytterligare en måltid. Jag var oerhört hungrig idag!
Jag gick och kollade de tre bankomater som finns i Namche och kunde konstatera att två av dom inte tar Mastercard och den tredje, som enligt en lokal man jag träffade tar Mastercard, var ur funktion. Det är ingen fara längre då jag antar att jag kan ta ut pengar imorgon i Lukla. Fram till dess har jag förmodligen så att jag klarar mig.
Jag umgicks med Peng och ytterligare några amerikaner vi träffade i restaurangen under kvällen. Samtalsämnet för kvällen handlade uteslutande om det fantastiska äventyr vi fått vara med om så här långt. Slutet på äventyret började ikväll kännas påtagligt nära. Det blev läggdags vid 21-tiden.
Dagens bilder liknar en del av de bilder som jag lagt ut från trekken på väg upp till EBC i dom tidigare inläggen, ”Tengboche” och ”Dingboche”. Det förklaras självklart av att det är samma sträcka det handlar om. Vädret var bättre idag och jag såg toppar jag antingen inte lade märke till på vägen upp, alternativt inte ens hade möjlighet att se på grund av moln. Denna sträcka är värd lite extra bilder. Jag tycker personligen att det här är den vackraste sträckan på hela EBC-trekken!
Dagens trek var fantastiskt vacker. En stor del av det vackra är omöjligt att fånga på bild. Jag är ingen fotograf heller. Det skulle vara kul att ha en riktigt skicklig fotograf med sig på en sådan här resa. Då kanske man kan komma lite närmare verkligheten. Alla bilder ovan är tagna från Pheriche till Namche Bazaar. Den sista bilden här ovanför är den enda som är från Namche Bazaar. Den är tagen i den övre delen av byn precis vid ankomst runt 16-tiden.