(8/9-09) Det är dags att avsluta kapitlet Malaysia för den här gången. Jag har varit på resande fot i lite mer än 60 dagar nu och blivit riktigt bortskämd med vädret. Regn har varit ett mycket udda inslag, var jag än befunnit mig så här långt. Idag är inget undantag, helklart väder och en fantastiskt fin dag i Kota Kinabalu. Imorgon eftermiddag är jag i Filippinerna, om allt går som det skall. Återigen ett gammalt bekant land. Jag kommer att landa på Clark en bit norr om Manila. Eftersom jag varit runt hela Filippinerna, men aldrig norr om Manila så passar detta ypperligt. Jag förväntar mig dåligt väder och en och annan tyfon. Återstår att se hur mycket jag kan resa runt i norra Filippinerna. Filippinerna är alltid underbart att komma till och jag misstänker att jag kommer att ha råd att dricka lite mer öl nu igen. Från Filippinerna kan jag sedan ta sig till en hel räcka av länder rätt så enkelt med lågprisflyg. Jag har en del planer redan nu på fortsättningen efter Filippinerna. Jag misstänker att jag kommer att ta mig till södra delarna av Filippinerna också, där jag har många vänner att besöka!


(7/9-09) Malaysia imponerar årgång 2009 imponerar på mig. Malaysia årgång 1994, när jag var här sist imponerade likaså. Detta landet har något för alla. Det finns en acceptans för olika kulturer och nationaliteter som saknar motstycke. Politisk stabilitet. Låg kriminalitet. Bra prisnivå för oss västerlänningar. Allting fungerar klanderfritt och landet har bra infrastruktur. Man blir lämnad ifred som västerlänning, inga påstridiga försäljare eller tiggare som drar i en. En tillväxt de senaste 20 åren som kan göra vilket europeiskt land som helst avundsjukt. Fantastiskt klimat, med orörd natur och stränder i världsklass. Dykning i världsklass. Inte lika tättbefolkat som många andra länder i Sydostasien. Oavsett om du kommer hit för att bo eller som turist, så borde du kunna hitta något som passar dig. Som partydestination för yngre backpackers är det väl inte lika intressant, men det kvittar verkligen för mig.

Ironiskt nog så är en av de huvudmisstänkta för terrorattentaten i Jakarta i Juli i år Malaysier. Han utpekas som den som är hjärnan bakom hela attacken. Malaysierna är närmast chockade över detta och har mycket svårt att förstå det.

Jag har haft en fantastisk månad i Malaysia och kommer gärna tillbaka.


(6/9-09) Idag har Heliana och jag varit till Mount Kinabalu National Park, vilket inte var helt fel. En trevlig dagstripp. Mycket vacker natur och temperatur runt 20 grader. Vi började vandra på 1564 meters höjd och slutade i närheten av Timpohon gate på 1866 meters höjd, vilket är början på klättringen för de som skall göra ett toppförsök. Jag vet inte om jag är överkänslig men jag hade rätt så ont i huvudet under den två timmar långa resan tillbaka till Kota Kinabalu. Jag kanske aldrig skulle palla klättringen upp till toppen! Rent formmässigt skulle jag nog däremot klara det galant.
Stefan och Heliana i närheten av park entrén. Fotograferat av en malaysisk vän.Kinabalu gatan. Häftigt.I närheten av mountain garden, som var väl värt ett besök! Man kan se en stor del parkens växter här.Stefan, Liwagu trail. Rätt mycket uppför, men underbart klimat!Trött på vanliga halv marathons? Då kanske detta är något för dig. Upp och ner för berget på fantastiska tider!Mount Kinabalu i närheten av park entrén. Ser ut som ett UFO landat på toppen!Mount Kinabalu sedd från den lilla byn Kandasan. Till vänster i bild syns Sabah's flagga.
Bilderna ovan från dagstrippen till Mount Kinabalu national park. Man behöver inte vara ledsen för att man inte åtog sig att bestiga berget. Men innerst inne känns det nog lite som ett halvt nederlag. Får återkomma med toppförsöket någon annan gång. En trevlig dag hade vi i alla fall!


(4/9-09) Tillbaka i Kota Kinabalu efter två nätter i Sandakan. Tillbaka i Sabah’s huvudstad igen alltså. Nu ska jag löpträna, äta sova och umgås med kompisar här. Sedan blir det nya äventyr i mitten på nästa vecka. Sverige känns både ointressant och otroligt avlägset just nu!

Vidare så kan jag avslöja att jag har fått en hel del nya affärsidéer som innebär egen verksamhet baserad i Sydostasien. Mycket intressant är det och ingenting jag kommer att avslöja innehållet i förrän det rullar och är igång, vilket skulle kunna ta ett år eller längre. Jag har mycket bra hjälp och stöd vid min sida. Folk som kan regelverket o.s.v. Det är massor som ska fungera både personkemiskt och kulturellt innan det kan bli av, så precis som vanligt så är det inte alls säkert att det blir någonting alls. Det funkar dock oftast så här: Det är själva idéerna som är viktiga, så länge inte dom finns så kommer aldrig något att hända.

Men just nu kan jag inte sluta resa, det gäller att passa på att göra det nu när man är igång! Hade jag haft fler än ett liv hade jag kanske resonerat annorlunda, men nu är det inte så! Saknar inte hus, Porsche eller andra materiella saker hemma i Sverige.