Santa Ana, El Salvador
(23/1-24) Det har varit en helt fantastisk dag idag. Gick upp vid 06.30 för att hinna med bussen till Parque Nacional Cerro Verde från andra sidan av Santa Ana (sett från mitt hotell) med avgångstid klockan 07.30. Bussen tar mellan två och två en halv timme till starten på trekken till vulkan Santa Ana. Vulkanens höjd är 2381 meter och leden börjar runt 1900 meter. Det pratades om att leden var 4 kilometer enkel väg och totalt rör det sig om en altitude gain på drygt 500 meter. Besökare släpps in med start runt 11-tiden och varje grupp måste ha en guide med sig. Inträdet till nationalparken kostade 6 USD och sedan betalade var och en av oss 3 USD för två eller tre guider. Jag fick aldrig riktigt klart för mig hur det fungerade med guiderna vilket heller inte spelade någon roll. Vi blev till slut ganska många, runt 20 personer. Det vi fick veta innan vi drog iväg under en kort introduktion som mestadels var på spanska var att det gick två bussar tillbaka på eftermiddagen, en runt 13-tiden och en runt 16-tiden. Alla tider för bussar är väldigt ungefärliga och det brukar ofta vara förseningar på uppemot en halvtimme. Till slut visade det sig att vi kom iväg en halvtimme innan officiell öppning av leden, vid 10.30-tiden. Det gjorde att en del av oss såg en chans att hinna tillbaka till Santa Ana med den tidigare bussen. Trekken upp till toppen blev lite brantare sista biten men som helhet tyckte jag inte det var särskilt krävande att ta sig upp. När leden kommer över trädlinjen dyker en vacker vy över vulkanen Izalco upp. Stegen upp mot kraterkanten var spännande och speciella. Hur ofta får man chansen att titta ner i en turkos kratersjö? Vulkanen hade utbrott senast 2005 då stenar stora som bilar slungades ut. Santa Ana vulkan är den högsta av 23 vulkaner i landet.
Efter att ha spenderat en dryg halvtimme i solen hängde jag på i samma tempo som tre killar från Storbritannien. Jag fick reda på att dom också var sugna på att hinna med 13-bussen tillbaka till Santa Ana. Jag har en fördel då jag vandrat mycket på besvärliga underlag i brant terräng samtidigt som jag fortfarande har väldigt bra balans. Det slutade med att jag kom ner först av alla och då var klockan prick 13. Det visade sig att bussen inte kom förrän 13.30 och jag passade på att äta upp allt jag haft med mig i form av bananer, kakor och nötter. Två liter vatten hade jag med mig upp. Det hade definitivt räckt med en liter, men det var väldigt trevligt att för en gångs skull ha för mycket än för lite vatten.
Vandringen upp till Santa Ana Volcano blev en riktigt lyckad dag på alla sätt vilket reflekteras i bilderna ovan. Till och med vädret var på topp!.
Eftersom jag var tillbaka i Santa Ana vid 15-tiden hade jag mycket kvar av min sista dag i staden. Jag åt tre gånger för att kompensera för att jag inte ätit nästan någonting före 15. Santa Ana har ett bra utbud av restauranger. Ikväll var jag ute lite längre på stan. Det är svårt att veta hur länge man vågar ute på kvällarna. Efter 20-tiden börjar staden bli relativt öde och då känns det inte bra att gå omkring på egen hand och på det sättet bli en måltavla för allehanda tänkbara brott. Det är viktigt att hela tiden hålla på koll på omgivningen även dagtid. Såna här förhållanden kommer det att vara under hela denna resa, vilket jag inte tycker är särskilt begränsande.
Förmånen att få besöka detta land, som i stort sett varit utom räckhåll för turister ända sedan inbördeskriget startade 1979 är helt fantastiskt. Perfekt tajming! Efter inbördeskrigets slut 1992 blev landet farligt av en annan anledning, den mycket omfattande gängbrottsligheten. Många av de som flydde under inbördeskriget blev kriminella i USA. Gänget Mara Salvatrucha (MS-13) bildades i Los Angeles av salvadoranska immigranter. Efter krigets slut återvände eller deporterades dessa tungt från USA. Gängmedlemmar från främst MS-13 kunde omgruppera sig i hemlandet och skapa en annan form av krig som består fram till denna dag. År 2019 valdes Nayib Bukele. Han intog direkt en hårdför linje mot gängen, vilket dock inte är något nytt eller unikt tillvägagångssätt för en centralamerikansk president. Många presidenter i Latinamerika har testat den vägen tidigare utan att lyckats. Lite mer än halvvägs in i Bukeles fyraåriga tid dom president, i mars 2022, brakade gängvåldet ut med full kraft. En hel del bestod av hämnd mot regeringens nya hårdföra politik. Inom loppet av tre dagar mördades 87 personer, varav 67 under ett av dygnen. Offren valdes ut slumpvis. Det här blev början på ett undantagstillstånd som gäller än idag. Under denna period med undantagstillstånd har ungefär 75000 personer arresterats och regeringen har färdigställt ett av världens största fängelser med en kapacitet på 40000 fångar. Sedan något år tillbaka har Bukele offentligt gått ut och förklarat seger mot gängen. Siffrorna över antalet mord har sjunkit kraftigt och merparten av befolkningen verkar ge Bukele stöd. Den 4 februari är det nytt presidentval, något som ska bli spännande att följa. De närmaste fyra åren kommer att bli väldigt intressanta och viktiga för salvadoranska folket som alldeles fram till nyligen levde som fångar under gängen. Själv håller jag hårt på Bukele!
(22/1-24) Dagen har varit riktigt trevlig. Jag har utforskat Santa Ana i mycket lugn takt. Jag har ätit fyra måltider samt fikat på två olika caféer. Fika för mig är oftast endast en stor kaffe. Kaffet här är ofattbart gott. Merparten av landets kaffeproduktion kommer från den västra delen av El Salvador och många av odlingarna ligger runt Santa Ana. Denna dag blev lite som en vilodag efter gårdagens tuffa resa. Klimatet här är riktigt trevligt och man kan ha kortbyxor och t-shirt från morgon till kväll utan frysa. Staden är belägen på 600 meters höjd vilket på denna breddgrad resulterar i ett fantastiskt klimat.
Bilder ovan från Santa Ana, El Salvadors näst största stad. Det är verkligen inte en av de vackrare städer jag besökt men förmodligen en av de charmigare. Klimatet är fantastiskt och bemötandet från lokalbefolkningen är verkligen riktigt fint.
(21/1-24) Väckarklockan ringde klockan 04.00 i morse. Jag hade bokat en resa från San Pedro La Laguna i Guatemala till Santa Ana i El Salvador. Resan skulle genomföras via två olika minibussar (byte i Antigua). Bussen skulle enligt tidtabell hämta mig 05.00 vid Mikaso Hotel och den dök upp 05.05. Det var jag väldigt tacksam för då det var väldigt ödsligt och även lite kallt att stå ute i mörkret helt ensam. Företaget Gekko Trail Explorer rekommenderar att man är på plats 15 minuter innan utsatt tid och säger också att det kan dröja upp till 30 minuter efter utsatt tid innan minibussen dyker upp. Resan till Antigua gick utan några som helst problem och denna gång var det en chaufför som körde lugnt. Ankomst strax efter klockan 8 i Antigua. Min nästa minibuss till Santa Ana i El Salvador hade avgångstid 10.00 så nu fick jag chans att äta frukost. Turligt nog var min dropoff/pickup-plats vid en mycket bra frukost-restaurang så jag slapp gå och leta.
När klockan började närma sig 10 gick jag utanför restaurangen och ställde mig beredd med packningen. Det skulle visa sig bli en lång väntan. Minibussen dök inte upp förrän klockan 11. Sedan följde det vanliga med upphämtning av resterande passagerare. Det visade sig att endast halva bussen fylldes upp med folk. Det skulle dock bli en kortvarig glädje med all extra plats då vi en kort bit utanför Antigua stannade och tog upp sex personer till. Dessa sex personer verkar ha bokat in sig i sista sekunden och sedan notifierades förmodligen chauffören och kunde plocka upp dom utan alltför stor omväg. Resten av resan tyckte jag tog konstiga vägar, men det har säkert logiska förklaringar med avstängda vägar eller annat. Antigua till Escuintla, Escuintla till Chiquimulilla. Sedan vidare från Chiquimulilla längs vägen mot gränsövergång Ciudad Pedro de Alvarado (GUA) – La Hachadura (ES) för att strax innan gränsen svänga norrut mot Cuilapa och där ta höger mot gränsövergång Valle Nuevo (GUA) – Las Chinamas (ES). Gränsövergången gick snabbt och smidigt på båda sidorna. Det enda som störde lite och därmed tog extra tid var att vissa nationaliteter i vår grupp inte var förberedda på att nationaliteten styr om man behöver köpa ett turistkort eller inte för 12 USD. När dessa personer väl blev varse det så hade man inte 12 USD i cash vilket skapade ytterligare problem
Väl inne i El Salvador var det en timme kvar till Santa Ana som var första stoppet och min slutdestination. Efter Santa Ana gick minibussen vidare till San Salvador och El Tunco.
Jag blev avsläppt direkt utanför hotellet jag bokat för flera månader sedan vid 18-tiden. Tre timmar försenad enligt biljetten och utan några stopp för att äta som utlovats. Fjorton timmar sedan jag gick upp i morse! Jag var nu rejält trött och hungrig. När jag kommer in receptionen till hotellet och säger mitt namn så kan han inte hitta det bland namnen som står handskrivna i en kalender på sidan för dagens datum. Det skulle visa sig vara början på ett kedja av händelser som gjorde att jag till slut flippade ur och till och med hotade att kalla på polis. Inte så smart drag.
Det som fick bägaren att rinna över för mig var följande scenario. Killen kunde ingen engelska vilket komplicerade saken mer än det hade gjort om vi kunnat kommunicera. Han ringde till sin chef, vilken låt som som en äldre kvinna på rösten. Hon kunde heller inte ett ord engelska. Till slut så hade dom snackat fram ett rum till mig ändå och jag betalade kontant för mina tre bokade nätter. När jag betalat rummet säger han via google translate att dom inte har någon nyckel till rummet, att en tidigare gäst som senaste checkat tagit nyckeln med sig. Han lovade att dom skulle fixa fram en ny nyckel. Under tiden gick jag in på rummet och började packa upp lite grejer och bestämde mig för att ta en dusch. När jag klätt av mig så visar det sig att det inte kommer något vatten ur duschen. Det fanns vatten med bra tryck i kranen till tvättstället så det var inte brist på vatten. Jag klädde på mig och stormade ut till receptionen och bad om att få lämna och att jag ville ha mina pengar tillbaka. Då ringer killen sen chef igen och sedan vänder han sig till mig och skickar upp via google translate att det nu inte gick att ställa in då jag hade en bokning! Innan jag hade betalat hade jag ingen enligt hotellet ingen bokning. Jag lugnade ner mig rätt snabbt efter att han nämnt polisen och bad killen om ursäkt. Sen sa jag att dom fick fixa duschen samt byta lås i dörren för att jag skulle vara kvar. I det läget visste jag alltså att jag skulle bli av med pengarna, men jag körde den utpressningen ändå. Då går dom plötsligt med på att ringa en person som kom och bytte lås samt fixade duschen. Felet jag gjorde var att jag i början försökte pressa fram att jag ville ha ett rum. Jag skulle ha dragit till nästa hotell en bit längre ner på gatan direkt. Då hade mycket onödigt bråk undvikits. Samtidigt hade dom då kunnat hävda att jag inte dykt upp och dragit pengar för den uteblivna vistelsen på kortet.
Efter att ha tagit en dusch träffade jag en äldre kvinna från Irland som jag slog följde med till Simmer Down för att äta. Slutet på denna hemska dag blev gott.