Lukla, Nepal
(24/9-17) Jag kände mig lite ledsen när jag lämnade Namche Bazaar i morse. Hade mitt hjärta fått bestämma så har jag stannat här uppe i bergen under lång tid. Det känns på något sätt som att det är här jag hör hemma. Det kan låta konstigt, men det är så det känns. Men allt har sitt slut. Det är det enda man vet med säkerhet. Intrycken av allt man har varit med om under de senaste veckorna börjar sjunka in allt mer. Det har varit ett otroligt spännande äventyr. Jag känner nu att det här är en så pass omvälvande upplevelse att det kommer att göra avtryck som varar i resten av mitt liv.
Jag ville ta vara på den här dagen extra mycket. Bara njuta av den sista vandringsdagen i underbara Himalaya. Vädret visade sig från sin allra bästa sida idag igen. Jag fick se Mount Everest från rastplatsen ovanför den höga hängbron idag. Den fina vyn av världens högsta bergstopp som jag missade på vägen upp för nästan två veckor sedan. Det var verkligen kul. Det har hela tiden varit lurigt att förstå i vilka vinklar och på vilka höjder Everest syns som bäst. På högre höjder ser man många gånger toppen av berget sämre än på denna plats. Branten från Namche Bazaar ner till höga hängbron var mycket påfrestande för knäna.
Det blev en jättelunch med pasta och tomatsås i Phakding.
Den sista biten från Phakding till Lukla av dagens åtta timmar långa vandring var riktigt jobbig. Så pass jobbig att jag var nära att ge upp ett flertal gånger. Sträckan mellan Namche Bazaar och Lukla är ungefär 20 kilometer.
Ovan bilder från min sista trekking-dag i Himalaya för den här gången.
När jag kom in i Lukla strax efter klockan 16 bestämde jag mig för att fortsätta genom byn och gå direkt mot flygplatsen för att se till så att jag skulle få min biljett verifierad tills imorgon. I Monjo bad jag en lodge-ägare ringa till Lukla och boka plats på första avgången imorgon bitti. Jag hade blivit ombedd att gå till ett café som jag hade glömt namnet på när jag väl kom fram till Lukla. Det slutade med att jag hittade ett Summit Air kontor bara några meter från avgångshallen. Jag var så fysiskt uttröttad att jag i stort sett stapplade fram den sista biten. Mannen som jobbade på kontoret var precis på väg att stänga när jag kom in. Efter fem minuter hade jag en plats bekräftad imorgon på första flyget klockan 07.00! Det mesta är så enkelt här. Jag behövde inte ens plocka fram passet. Det räckte med att visa flygbiljetten som hade ett returdatum till Lukla den 29 september.
Ovan Tenzing-Hillary airport vid 16-tiden idag.
Jag gick tillbaka mot centrala Lukla och gick in på första bästa lodge jag tyckte såg ok ut. Valet föll på Namaste Lodge som kostade 900 NPR för en natt med frukost. Jag tog det direkt. Det fanns ingen ork eller lust att springa runt och kolla boenden i Lukla. Efter incheckningen upptäckte jag att solglasögonen jag köpte inför resan var försvunna. Jag lyckades efter en stunds funderande komma ihåg att jag nog lade ifrån mig dom på kontoret hos Summit Air. Jag får helt enkelt gå förbi och fråga där imorgon bitti och se om dom finns där.
Till middag blev det hamburgare och pommes frites. Efter middagen insåg jag att mina pengar nu skulle räcka ända tills jag kom till Katmandu, under förutsättning att jag kommer med flyget imorgon. Trots det ville jag se om jag kunde hitta en ATM i Lukla. Till min stora förvåning hittade jag inte en enda ATM i Lukla! Med tanke på att det fanns tre stycken i Namche Bazaar, mycket högre upp i bergen, så tyckte jag det var lite märkligt. Nästa gång jag skall trekka i Nepal ska jag vara ytterst noga med att ha en rejäl bunt kontanter med mig. Med tanke på att all planering och alla noggranna förberedelser inför denna resa gett perfekt utdelning, så har det här med pengaproblemet känts väldigt onödigt. Jag har inte ens haft minsta skavsår eller ont i fötterna under hela vistelsen. Inte heller något annat har strulat förutom lite höjdsjuka. Så här i efterhand har jag insett att alla gånger jag kände av höjdsjuka, var det i stort sett lindriga symptom.
När jag ska gå och lägga mig efter att ha bekantat mig med Lukla i ett par timmar efter middagen regnar det otroligt kraftigt. Det är första gången jag ser ett riktigt regn under hela min vistelse i Himalaya! Snacka om flyt med vädret! Vid 20-tiden somnade jag otroligt nöjd med dagen och närmare två veckor lyckad trekking.
Bilden nedan: Denna krabat upptäckte jag när jag skulle borsta tänderna ikväll. Tyvärr var jag tvungen att döda den då det kändes svårt att lita på att den inte skulle ta sig in i mitt sovrum under natten.