(17/7-06) Har precis varit på Bangkok Airways kontor och flyttat fram min bokning till Bangkok med en dag. Åker tillbaka imorgon den 18 Juli istället för den 19 Juli. Det passar mig utmärkt. Jag försökte få bokning på dagens plan (det går ett om dagen) men det var som väntat, fullbokat.

Igår kväll blev det min första utekväll på denna resa och en del alkohol också. ”Night clubbing” i Yangon var minst sagt annorlunda. Har aldrig sett något liknande. Man går in på stället och betalar ibland ett litet inträde, typ 2 USD. I de fall man får betala inträde så får man en välkomstdrink. Man slår sig ner och det finns oftast en scen där det är live uppträdande. Bredvid scenen så finns ett discogolv. Man kan beställa mat och dryck från en välfylld meny. Under hela tiden är det alltid minst en servitör som servar en på alla sätt. och vis. Han följer till och med in på toaletten och fixar fram toapapper eller vad man kan tänkas behöva hjälp med. Framträdande från bandet varvas med att discogolvet fylls med tjejer som gör en typ av ”cat walk”. Efter ett tag så fattar man att det handlar om en skönhetstävling. Om man vill så kan man köpa en krans av blommor till någon av dem, vilket innebär att man får sällskap en stund av henne efter att hon är färdig på scenen. Om det handlar om vidare sällskap senare mot betalning fick jag aldrig någon riktig kläm på, men det verkade inte som så. Dessa tjejer byts hela tiden ut mot nya. Detta utspelas på själva discogolvet. Ingen verkar ha någon tanke på att man brukar dansa där! Publiken är blandad, tjejer och killar. Det är uteslutande folk från de rikare samhällsskikten på alla sådana här ställen. De flesta ställen måste stänga klockan 23.00 enligt lag om de inte har mutat myndigheterna på något sätt. Det första stället som jag var på stängde 23.00 och jag drog då vidare till ett annat som hade öppet till 02.00. Det finns mycket mer att berätta om detta.
Nu ska jag gå tillbaka till mitt hotell och vila en stund. Gick bara upp tidigt idag för att fixa det här med flyget till Bangkok. Ska bli skönt att sova lite nu. Har varit uppe tidigt de flesta morgnar så här långt på resan.

Sista hela dagen i Burma nu. Har varit här i snart två veckor. Två veckor känns som en månad, minst. Man har varit med om och sett så mycket. Semestern är på halvtid nu också.

Trots att man reser ensam så känner man sig oerhört trygg här i Burma. Som en engelsk tjej som jag mötte sa dagen innan hon skulle åka tillbaka till Bangkok. ”Nu är det till att börja vakta sina väskor igen”. Då är ju, som de flesta av er vet, Thailand ett relativt tryggt och säkert resmål. Har varit runt på stan nu och fotat lite gatuliv. Folk ryggar inte för kameran vilket borgar för bra bilder. Lite sunt förnuft, inte kasta upp kameran framför ansiktet på folk, gör en hel del framgång. Lyckades till och med fota ett par poliser alldeles nyss. Jag vet inte om det är allt förtryck som folk utsätts eller har utsatts för som gör att de är så glada och trevliga. Vissa påstår att religionen gör mycket. De verkar vara striktare buddhister än Thailändarna som praktiserar samma typ av buddhism. Det är nog en av förklaringarna. Buddhismen är en väldig fredlig och tolerant religion. En annan sak är att folk ofta säger att ditt land är ju bättre än mitt, men trots det är väldigt stolt över sitt eget land. Vilket är en bra bra grundsten för vilket folk som helst. Tänk om vi svenskar kunde vara hälften så stolta över vårt land!

Så här sista dagen så kan jag väl passa att tacka folket av Burma för en fin upplevelse. En upplevelse som jag sent skall glömma. När jag är i Bangkok igen skall jag försöka lägga upp bilder från Burma i de här inläggen. Som utlovat!

Ett helt annat ämne nu. Det har utfärdats tsunamivarning idag runt Indonesien efter ett skalv på 7.5 på richterskalan. För precis ett år sedan var jag på Filippinerna, det vill säga samma årstid som nu. Hade tydligen en enorm tur med vädret då. I torsdags var hela Manila översvämmat efter tyfonen Bilis framfart.

(16/7-06) Tog in på ett bra hotell igår kväll när jag kom tillbaka till Yangon. Det kostar 20 USD och jag bor på 7:e våningen. Stället jag bodde på sist jag var i staden kostade 10 USD och var mycket fint, men tyvärr så var det fullt. Dubblar man boende kostnaden så tredubblar man sin boendestandard i ett svep. 20 USD är ju inte direkt mycket pengar men det ger ett väldigt fint boende med panorama vy över stan. Rummet är mycket stort och helt i teak, golv som möbler. Jag fick ett litet problem igår och det var jag missade middagen. Gick ut på stan här runt 22-tiden och det mesta var igen bommat! Faktum är att runt klockan 21 så slocknar det mesta i denna stad med mer än fem miljoner invånare! Jämför det med Bangkok, där man kan få vad som helst vilken tid på dygnet som helst! Muttrade en klagande sång till hotellpersonalen efter en timmes promenad på stan när jag kom tillbaka med magen tom, på mycket dåligt humör. De såg oförstående ut. Om utlänningen inte äter som han skall under dagen får han väl skylla sig själv, antar jag att de tänkte. Jag fick svälta mig till sömns ikväll.

Direkt efter frukost idag så gick jag till Sakura Tower där Bangkok Airways skall ha sitt kontor. Väl där så konstaterade jag det jag hade befarat, att det är stängt på söndagar. Så jag får testa imorgon bitti och se om det går att boka om. Går inte det så återbekräftar jag min nuvarande bokning som är 13.20 på onsdag. Får väl hitta på något att slå ihjäl tiden med här. Det finns säkert mycket att titta på om man gräver lite. Det har varit trevligt i Burma men det känns som att det räcker nu, att jag längtar tillbaka till Thailand och eventuellt en fin strand. På tal om strand förresten, det finns ju sådana här också, men det regnar för mycket vid Ngapali Beach (landets finaste beach resort) just nu för att det skall vara meningsfullt att åka dit. Man pratar om 500 cm regn per år varav det mesta faller den här månaden.

Hälsan då. Jag kan konstatera att magen har varit bra en vecka snart. Det finns dock vissa kvarstående problem med kramper vilket har blivit en vana vid det här laget. Det kan ju bara vara så enkelt att det tar ett tag efter tillfrisknandet att bli helt återställd. Eller så är bakterierna fortfarande aktiva i magen, redo att ta över igen när tillfälle till förökning ges. Efter att jag insåg att man kan köpa vätskeersättning i affärer runt om i landet så har jag kört med det nästan varje dag, vilket har varit viktigt för mig. De svullna fötterna har jag i efterhand förstått att det kan bero på uttorkning, alltså vätskebrist. De första dagarnas hårda promenader i huvudstaden plus den långa bussresan kan vara orsaker till det att jag blev uttorkad den första tiden i landet. Jag hade nästan nyss anlänt till tropikerna dessutom. Det mesta har sin naturliga förklaring. Jag har aldrig varit särskilt orolig över min hälsa under hela tiden eftersom jag varit med förr. Det som oroar mig när jag blir dålig är att jag missar det jag skall se och utforska. Att jag missar viktiga dagar helt enkelt!

Vill passa på att tacka alla er som läser och kommenterar på sidan trots att ni har semester!

Hörde förresten en siffra angående antalet svenskar som besöker Burma per år. Skall vara runt 200-300 personer! Siffran är ej så lätt att bekräfta dock, självfallet. Men det hörs rimligt.