(24/8-09) Upp klockan 8.00 i morse för en riktigt seriös upptäckarfärd i staden Miri. Efter att ha sett priserna (runt 100 $) på rundturer i staden och vad de täckte in för något, så beslöt jag mig för att jag göra det på egen hand. Särskilt då också efter att ha varit på Visitors Information Centre och fått den skalenliga kartan över staden i min hand. Avstånden är inte speciellt stora i centrala Miri, där merparten av stadens sevärdheter finns.
Efter en liten mental svacka igår, var allt det som bortblåst idag. Upptäckarlusten var tillbaka! Jag har även beslutat att lägga ner malariatabletterna, som verkar ge en del skumma biverkningar. Får skylla på dom. Malarone är dock det malariapreparat som sägs ha minst biverkningar. Nog om det.
Jag började min lilla stadsturné vid den lokala frukt och grönsaksmarknaden för att sedan gå bort till stadens mest kända Kinatempel och fiskmarknaden som ligger bredvid varandra. Saker som Sarawak Tourism Board tycker är viktiga sevärdheter i Miri (tog lite hjälp här av dem här). Bilderna från dessa platser ser ni nedan.
Jag blir ärligt talat lite besviken ibland på marknadernas fruktbestånd, som inte ens till hälften är lokal frukt. I ett av världens frukt länder nummer ett! Apelsiner från Australien och gröna öppen från Sydafrika!
Två bilder ovan på konstiga ting. Är det någon som har varit med i Robinson som kan hjälpa mig? Själv har jag då inte den blekaste vad detta är för några prylar. Sakerna på den övre bilden skulle kunna vara någon form av palmhjärta.
Tua Pek Kong Temple, två bilder. Jag tyckte målningarna som prydde templets väggar utvändigt var helt fantastiska. Templet i övrigt var inte så märkvärdigt.
Fiskmarknaden i Miri. Killen ovan höll precis på att börja stycka rockan när jag kom. Jag har aldrig sett när dom styckar rockor förut, det var rätt häftigt att se. Jag tror fisken på bilden nedan är någon form av tonfisk, men är inte säker. Det är då ingen vanlig tonfisk, för sådana hade de också till försäljning.
Centrala Miri. Städerna är renare och finare i Malaysia som regel, än i till exempel Thailand eller Filippinerna. Även färggladare.
Miri uppifrån Canada Hill. Några mil högerut (norrut) i bild ligger Brunei, min nästa destination.
Miri är en oljestad. Uppe på Canada Hill finns Malaysias första oljekälla plus ett ”Petroleum museum” som har stängt på måndagar. Den tokige svensken som hade gått upp till toppen av berget hade räknat med att kunna köpa vatten här. Tji vatten blev det och en varm färd nerför berget ner till McDonalds för en jätte apelsin juice, en Big Mac och en Quarter Pounder!
Vägen upp till Canada Hill. Jag var på väg ner här och klockan var prick 12 när jag tog bilden! Rejäl hetta.
Moskéer fotograferar jag inte så ofta på mina resor. Lättare såklart i ett land med islam som huvudreligion. Moskén ovan passade bra som objekt när jag var på väg till Miri City fan, stadens välkända park som syns på de två bilderna under moskén.
Den här stackaren har befunnit sig utanför mitt hotellrumsfönster i två dagar nu. Trist.
För övrigt så går det bra med Ramadan för min del. Är rätt så ensam på restaurangerna vid lunch tid och får extra bra service!
Spännande dag imorgon. Klockan 07.00 går bussen mot gränsen till Brunei. Hoppas på att bli insläppt, sedan ordnar sig resten!
(23/8-09) Har kommit fram till Miri nu. Det var en enkel bussresa på en och en halv timme. Miri är en lite större stad på 300 000 invånare vilket gör staden till Sarawaks näst största stad efter Kuching. Kuching är dock hittills den överlägset finaste staden i Sarawak, det vågar jag nog säga trots att jag inte utforskat Miri till fullo ännu. Är glad att jag stannade i Kuching i nästan en hel vecka.
Troligen är detta sista anhalten för mig i Sarawak innan jag tar mig an Brunei. Tänka sig att det nästan tog två månader innan jag kom till ett för mig nytt land! Jag hade kunnat göra det enkelt för mig och flugit direkt till Brunei från Bangkok och bara varit i Brunei på Borneo. Men vem vill missa resten av Borneo baserat på att man redan varit i Malaysia och Indonesien? Är tacksam att jag tog mig hit till Sarawak som har hittills varit en riktig höjdare!
Mulu National park som rankas som en av Sarawaks absoluta höjdpunkter kommer alltså förmodligen att strykas av mig. Detta beroende på en massa problem att boka flyg dit härifrån Miri. Man kan ta sig dit landvägen också, men jag har helt enkelt inte tillräckligt med ork och intresse för det just nu. Så är det ibland, man måste stanna till lite när allt bara känns för mycket. Det har varit närmare fem veckors intensivt resande nu, vilket tar lite på en både fysiskt och psykiskt.
Överlag så har jag på det hela taget haft en fantastiskt bra hälsa så här långt. Inga förkylningar eller influensor, inte ett enda litet magproblem. Det enda jag mått dåligt av ett par gånger är alkohol! Man tycker att man borde ha blivit exponerad för A (H1N1) vid här laget.
Lonely planet-författarna kan ibland tyckas vara övermänniskor, men det framkommer både nu och då historier om fusk. Fusk som innebär att författarna inte ens besöker de platser man skriver om. De har ju dessutom betalt för att resa!
Det blir två nätter här i Miri, vilket innebär att trolig resdag för inresa till Brunei blir på tisdag. Enligt Lonely planet-boken skall man börja tidigt om man vill hinna till Bandar Seri Begawan (Bruneis huvudstad) innan kvällningen. Brunei känns som en nystart och någonting att se fram emot igen. Landet är ju trots allt väldigt speciellt, minst sagt. Det som oroar lite är Ramadan i Brunei, vilken kanske är värre för ickemuslimer än om man är i Malaysia, där det vimlar av kinesiska restauranger. Men jag tror nog det skall gå bra. Blir det för mycket strul med Ramadan de närmaste veckorna är det bara att borda ett plan till Manila för att vila upp sig, Istället för att åka till Indonesien!!
Någon kanske minns att jag tidigare nämnt det här med ”haze” som är ett problem den här årstiden på Borneo. Mest problem är det vanligtvis under September-Oktober men fenomenet har uppträtt tidigare i år än vanligt. För någon vecka sedan vände vinden och blev ostlig över Borneo, plus att regnat lite mer, vilket gjort att ”haze” inte har varit något större problem för mig. Glädjande, eftersom det absolut inte är nyttigt att andas in den luften! Jag kan fortfarande få problem i Brunei och på Sabah, så faran är ännu inte över helt och hållet.