(11/2-14) Idag sov jag lite extra länge då det blev en hel del öl igår. Större delen av dagen har jag tagit det lugnt. Det har varit en sådan här dag då jag bara går runt på stan och tar allt som det kommer utan planering. Riktigt trevligt är det med sådana dagar ibland också. På eftermiddagen idag träffade jag av en slump en av de tjejer jag träffade i förrgår och hon verkade extremt intresserad av att umgås. Vi umgicks större delen av dagen. När jag berättade att jag planerar att lämna Camagüey imorgon säger hon att hon vill följa med. Jag besvarar det med att säga att jag inte vill att hon skall följa med, baserat på att vi har känt varann för kort tid. Då blir hon sur och går sin väg utan att säga adjö. Det är möjligt att hon tolkade det jag sa fel med tanke på hennes reaktion. Det kommer jag aldrig att få reda på. Det var inte lätt att säga det så hon förstod på grund av språkförbistringen. Det är viktigt att hela tiden vara öppen med sina avsikter. Jag hade inte behövt berätta att jag skall åka imorgon men det är ju inget jag tjänar på att hålla hemligt. Jag tyckte tjejen var trevlig och ville vara ärlig mot henne.
Fem bilder ovan från sista dagen i Camagüey.
(10/2-14) Hyfsad frukost vid 08-tiden, men inte en av de bättre hittills på resan. Los Vitrales tre rum är arrangerade runt en patio där man äter frukost. En gammal fin kolonialbyggnad med denna fina plats att äta på höjer betyget rejält. Idag börjar jag förstå casans popularitet bättre. Det är inte bara rummen som är fina!
Fantastisk atmosfär, rent och fräscht. Därtill ägare som gör det lilla extra för att gästerna skall trivas. Ett kolonialt boende för 20 CUC per natt. Så kan man kortfattat beskriva Los Vitrales, Camagüeys allra högst rankade casa particular. Det torde vara svårt att hitta ett liknande boende på någon annan plats i världen till detta pris! Jag är extremt imponerad!
Under förmiddagen roade jag mig med att prata med lite resebyråer om Playa Santa Lucia. Jag tänkte göra ett försök att förboka en vistelse där efter att jag är klar med Camagüey. De två resebyråer jag hittade i på gågatan hade paketresor med transport tur och retur till Playa Santa Lucia och hotell 4-7 nätter. Hotellen var alla all inclusive och stranden såg inte helt oväntat paradisisk ut. Precis allt var fullbokat i veckor framöver av framförallt kanadensiska turister. Det var helt enkelt bara att glömma. Enligt min guidebok finns det några billigare hotell att välja på som inte är all inclusive, men då får man ordna transport själv, vilket tydligen inte är helt enkelt. Egentligen så är det ju värt ett litet äventyr, men jag känner inte för att riskera att även dessa hotell är fullbokade när jag kommer fram. Jag får helt enkelt fundera på någon annan plats med stränder längre fram. Jag lämnade sol- och badtankarna och återgick till min gamla vanliga favoritsyssla, sightseeing på stan.
Camagüey är en dröm att promenera i bara man ser upp för en del bilar som kör rätt fort på de smala gatorna. Jag har även idag kämpat med de labyrintiskt utformade gatorna. Det har hänt ett par gånger idag att jag kommit på att jag bara gått i cirklar och inte kommit någon vart! Under dagen har jag börjat lära mig en del huvudgator som jag haft som riktmärken i min strävan att inte gå vilse! Kartan i boken är inte tillräckligt detaljerad för att den ska vara till hjälp heller. Å andra sidan, att gå vilse i Camagüey känns som en viktig del av upplevelsen man heller inte vill missa. Under dagen plockade jag de delar av Camagüey jag inte hann med igår, efter att jag var färdig med att kolla resebyråerna som jag nämnde tidigare.
Jag trivs ypperligt här i Camagüey. Stadens storlek är trevlig och folk är trevliga. Camagüey är centrum för den katolska kyrkan på Kuba. Det finns mycket fina kyrkor i staden. Kyrkor gillar jag skarpt.
Under dagen har jag även hunnit med att gå bort till busstationen och köpa en biljett till nästa destination. Valet av destination stod nu verkligen och vägde mellan att fortsätta österut på ön eller börja dra mig så sakteliga tillbaka västerut mot Havanna. Det blev till slut det senare och Santa Clara blir nästa stopp på resan. Hade jag åkt österut hade det blivit Santiago de Cuba. Santiago de Cuba är ett måste nästa resa till Kuba (om det blir någon fler gång)!
På kvällen hittade jag ett trevligt ställe att dricka öl på som hade en lokal atmosfär, inga andra västerlänningar förutom jag verkade vara där. 1 CUC för en öl som var närmare på närmare en liter som dessutom smakade bra. Stället heter Taberna Bucanero och ligger längs huvudgågatan Republica. Jag träffade en tysk som hade mycket intressant att berätta om Kuba, han var på sin tionde resa till landet. Hans favoritstad på Kuba var Santiago de Kuba. Detta trots att han blivit knivskuren i samband med ett rån där! Han gillade inte alls Havanna. Ett par dagar efter rånet fick polisen tag i tre gärningsmän. Det här rånet inträffade för sex år sedan och han trodde att dom fick riktigt långa fängelsestraff, kanske rent av livstidsstraff!
(9/2-14) Efter en bussresa på fem och en halv timme med start i Trinidad var jag var framme i Camagüey vid lunchtid. Bussresan var mycket behaglig med ett par trevliga stopp.
Jag förstod utifrån kartan att busstationen låg en bra bit utanför centrum och den casa particular jag hade som förstahandsval. Trots det promenerade jag hela vägen till casan från busstationen. Baserat på guidebokens rekommendationer hade jag bestämt mig för att kolla in Los Vitrales – Emma Barretto & Rafael Requejo. Ibland så kan jag i efterhand tycka att jag bränner för mycket tid när jag ska gå överallt i samband med att jag tar mig från A till B. I det här fallet så hade kostat mig 1 CUC att ta en cykeltaxi, så det är ju inte pengarna det handlar om. Å andra sidan så får jag en snabbstart i att orientera mig på den nya platsen när jag väljer att gå. Som vanligt så finns det för- och nackdelar med det mesta. När jag kom fram till Los Vitrales hade jag små förhoppningar om att det skulle finnas ett ledigt rum till mig. Los Vitrales vann pris 2011 som Kubas ”most wanted” casa particular. Casan har tre rum totalt och alla visade sig vara fullbokade en bra bit framåt i tiden. Rafaels syster Emma har, vilket även nämns i guideboken, ett rum i samma byggnad för uthyrning. Det rummet delar faciliteter med Los Vitrales övriga utrymmen. Detta skulle visa sig vara lösningen för mig. Turligt nog så var detta rum ledigt och jag kunde reservera tre nätter direkt.
Efter registrering och installation på rummet så fick jag en introduktion till casan samt till staden Camagüey av den mycket talföre Rafael som förutom att han äger casan är arkitekt till yrket. Han berättade även om Luke Waterson som uppdaterade Kuba Lonely Planet jag använder mig av (7th edition). Efter en dryg vecka som gäst på Los Vitrales avslöjade han för Rafael vem han var. Rafael tyckte att Luke var en lite galen man som jobbade extremt mycket och hårt. Jag fick även tips om bästa restaurangerna, bästa stället att ta en eftermiddagsdrink och en massa andra värdefulla saker att veta. Priset för att bo på Los Vitrales är endast 20 CUC per natt. Jag var tvungen att fråga Rafael vad utnämningen i Lonely Planet som en av Camagüeys bästa casa particulares har betytt för stället. Han svarade då ärligt att det naturligtvis har inneburit ett kraftigt uppsving för honom och hans familj. Ibland var det nästan för hårt tryck på bokningarna. Det faktum att jag hade fått rum här tillsammans med Rafaels mycket trevliga introduktion, som han för övrigt verkar ha som tradition att dra för varenda nyanländ, gjorde att jag redan vid lunch kände mig otroligt nöjd med dagen.
Efter pratstunden var jag mycket hungrig. Jag snabbade mig ut på stan för att leta reda på en restaurang som heter Restaurante la Isabella och är en italiensk restaurang. Det blev pizza och en öl. Det var gott med en pizza vilket var längesedan jag åt. Pizzan var faktiskt riktigt bra. När jag skulle gå tillbaka till min casa så hade jag problem att hitta tillbaka trots att jag hade karta med mig! Den här gången berodde det inte bara på mig själv att jag hade svårt att hitta. Camagüey är känt för att gatorna i de centrala delarna är utformade för att förvirra eventuella fiender. Det är lite som att gå omkring i en labyrint!
Jag är nu på plats i en lite större stad. Camagüey är Kubas tredje största stad efter Havanna och Santiago de Cuba. 2008 utsågs stadens välbevarade historiska centrum till världsarv. Mer information om detta finns på UNESCO:s världsarvssida.
Efter att ha varit på rummet en stund efter lunchen så inser jag att jag känner mig otroligt pigg och fräsch. Självklart så resulterade det i att jag tog en liten sightseeingrunda i de centrala delarna av staden!
32 bilder ovan från centrala Camagüey. Färgrikt och vackert. Många som inte satt sin fot i landet föreställer sig nog Kubas arkitektur som kommunistiskt grå och trist. Bilderna här ovanför och i övriga inlägg från denna resa motbevisar den fördomen! En hel del av det jag sett hittills är otroligt fint.
På kvällen träffade jag två kubanskor som satt vid bordet bredvid mig när jag åt middag. Jag bjöd över dem på varsin drink till mitt bord. De ville öva på sin engelska och jag på min spanska. Vi satt och pratade i flera timmar, vilket var riktigt oväntat. Det var mycket folk ute på stan ikväll! Riktigt trevligt!