(5/5-13) Det var tungt att gå upp klockan 08.00 idag. Jag inte kom i säng förrän vid 04-tiden efter att ha varit på nattklubben Brodevejus. Det var det värt då det blev en riktig rolig och trevlig kväll på alla sätt. Det blev ett gäng öl och några drinkar. Sällsynt nog tog jag med mig kameran ut den här kvällen, vilket gav mig chans att föreviga lite av Vilnius nattliv som ett extra trevligt minne av staden.
Några bilder från kvällen på Brodvejus i Vilnius gamla stad.
Efter frukost på hotellet tog jag den tio minuter långa promenaden till busstationen och sedan en lika lång bussresa till flygplatsen. Vilnius är mycket smidigt att flyga till/från. Från Vilnius till Riga blev det nu flyg med en Fokker 50 och jag var något mer flygrädd än vanligt. Små propellerplan har jag en speciell rädsla för, jag vet inte varför. Vid landningen i Riga blåste det 10 m/s sidvind och det är möjligt att det var det som gjorde inflygning och landning så otrevlig. Man får en känsla av att piloten inte kommer att kunna hålla planet vågrätt inför landningen.
Tillbaka på Arlanda vid 15-tiden efter en rätt tung resa. När man kommit till Arlanda börjar nästa större resa, sista etappen hem till Nyköping. Jag hade bokad bussbiljett från Stockholm till Nyköping med avgång 16.45. Den var jag nära att missa på grund av att flygbussarna strulade på Arlanda. Eller rättare sagt så strulade biljettförsäljningen. Till slut kom jag med på en buss som anlände 16.30 till cityterminalen. Det blev att kasta i sig ett Burger King-meal, då jag nästan inte ätit något på hela dagen. Såna här dagar blir det verkligen dåligt med mat. Då man äter är det mest skräpmat.
Om jag ska blicka tillbaka på denna resa till Vilnius så måste jag säga att jag är mycket nöjd. Förväntningarna var inte så höga vilket gjorde att jag blev väldigt positivt överraskad. Framförallt så tycker jag att man blir bra bemött som utlänning och det kändes tryggt även inne centrala Vilnius nattetid. Vilnius är också en stad som är trevlig att promenera i. Vädermässigt hade jag riktigt flyt. Fredagen var lite grå och regnig men i övrigt så var det kanonväder.
(4/5-13) En mycket bra regisserad dag blev det idag. Jag började med att promenera bort till tågstationen där trådbuss nummer 16 skulle ta mig till Vilnius TV Tower, genom sovjetiska förorter. Utanför tågstationen är det som en stor rondell där trådbussar och vanliga bussar plockar upp passagerare vid diverse olika hållplatser. Vilnius är ingen megastad så det finns inte så många alternativ att välja på. Det jag aldrig förstod dock, var hur man lyckades hoppa på trådbuss nummer 16. Efter att ha fått se ett flertal nummer 16 passera utan att stanna vid hållplatsen för buss nummer, så gav jag till slut upp. Jag bestämde mig för att följa nästkommande buss nummer 16 tills den stannade vid första hållplatsen från huvudstationen sett. Det lyckades bra och nästan direkt när jag hittat den hållplatsen kom det en buss med nummer 16 på som jag kunde hoppa på. 2.50 litas kostar stadsbussarna i Vilnius och för det får man en biljett. Jag lyckades inte stämpla min biljett först. Jag tycker maskinerna för stämpling av biljetter ser lite olika ut i olika östeuropeiska länder. Jag insåg efter en stund att jag måste fråga någon av de andra passagerna om hjälp, då en ostämplad biljett är detsamma som ingen biljett alls vid en eventuell biljettkontroll. Jag får syn på en kvinna som ser trevlig ut och ber henne om hjälp. Hon är mycket trevlig och visar mig hur man stämplar biljetten. Sedan börjar hon prata riktigt bra engelska och undrar vilket land jag kommer ifrån. Det visar sig att hon och hennes familj har varit mycket i Malmö och hon är mycket förtjust i Sverige. När stationen för TV tower börjar närma sig, stationen heter Televizijos Bokstas, så säger min nya bekantskap på perfekt engelska: Do you want to get off here instead of next station, the station for TV Tower? Jag ser väl rätt frågande ut samtidigt som jag funderar lite på varför jag skall gå av en station för tidigt. Då säger damen att hon vill visa mig något om jag har tid för det, innan jag tar mig till TV Tower. I ett sådant här läge hamnar man alltid lite i försvarsposition. Jag blir lite misstänksam över vad kvinnan kan ha för avsikter. Sedan lägger jag ihop lite saker i huvudet och bestämmer mig snabbt för att acceptera erbjudandet. Det är faktiskt mitt på dagen och det är en kvinna jag följer med som verkar otroligt trevlig. Hon säger snabbt efter att jag tackat ja att det finns en bra utsiktsplats hon vill visa mig, som alla turister missar, då de inte har någon aning om att den finns. Efter en promenad på säkert en kilometer först genom sovjetiska gråa bostäder och sedan sista biten genom nyutslagen vårskog, kommer vi fram till platsen hon avser. Man ser stora delar av Vilnius och framförallt så är det mycket skog och Vingis Park i förgrunden, vilket jag frågar henne om. Vi hinner prata rätt mycket innan vi kommer till TV Tower där vi skiljs. Det är sådana här möten som förgyller tillvaron för en ensamresenär. En trevlig människa som bjuder på sig själv bara för att hon tycker sig blivit bra behandlad i Sverige som turist. Vi har mycket gemensamt, då vi båda gillar arkitektur och att gå mycket. Eleonora som hon heter vinkar adjö och jag går in mot entrén för att åka upp till Observation deck på 190 meters höjd i det 322 meter höga tornet.
Jag spenderade en bra stund uppe i tornet eftersom jag ville åka ett helt långsamt varv medan jag drack min öl. Utsikten över Vilnius med omnejd var fantastisk. Detta var verkligen värt ansträngningen. Kul att få se hur gamla sovjetiska bostadsområden ser ut.
Besök till Vilnius TV Tower. Viktigt för mig att få se något annat än gamla staden i Vilnius. Många turister ser inget annat. Detta var helt enkelt en bra chans att få se stadens förorter, med de gråa tråkiga sovjetbyggda bostadshusen som höjdpunkter.
På eftermiddagen tornade molnen upp sig och jag tvekade lite om jag skulle åka till Trakai ca 28 km utanför Vilnius eller inte. Till slut bestämde jag mig för att återigen gå bort till buss- och tågstationen. Den här gången blev det vanlig buss från busstationen då det kändes enklare än att ta tåg, vilket man också kan använda sig av för att ta sig ut till Trakai från Vilnius. Medan jag står och väntar på bussen får jag för mig att jag skall inspektera lite foton från förmiddagen. Vid uppstart av kameran kommer ”Inget minneskort” upp på displayen. Då har jag tagit ur minneskortet på hotellrummet för att överföra bilder till datorn och sedan glömt att sätta tillbaka det. Eftersom jag har någon kilometer till busstaitonen från mitt hotell så känns det lite jobbigt att gå och hämta minneskortet, men då bussen inte skall gå förrän om en dryg halvtimme så sätter jag fart till hotellet och hämtar kortet. När jag kommer tillbaka till busstationen går bussen precis. Biljettpriset för en enkel ut till Trakai är 6.10 Litas. Efter den halvtimmeslånga bussresan kliver jag av i Trakai och vädret har redan blivit bra mycket bättre. Jag sätter iväg för att gå de dryga två kilometerna upp till spetsen av den halvö där det sagolika slottet ligger. Under 1200-1400-talet var slottet centrum för landets furstar. Slottet ligger vackert beläget på en liten ö där det upptar i stort sett hela ön. En gångbro förbinder ön med fastlandet. Detta slott är ett av Litauens mest kända turistmål. Även lokalbefolkningen och dess kultur är mycket intressant. En liten del av lokalbefolkningen är Karaimer som är ättlingar till Karaiterna. De är nästan utdöda i Litauen och det finns bara runt 300 kvar varav 60 (12 familjer) bor i Trakai. Hade jag haft mer tid i Trakai hade jag spenderat mycket mer tid på detta minoritetsfolk och deras kultur.
Trakai var verkligen en av höjdpunkterna under Vilniusresan. 29 bilder ovan tagna i Trakai.
(3/5-13) Efter de två hårda inledande dagarna på resan var det dags att ta en lite lugnare dag idag. Vädret var grått och regnigt när jag vaknade så det passade bra med att endast gå och kolla in The Museum of genocide Victims. Det var en rätt rå upplevelse där deportation av Litauer till Sibirien, KGB:s verksamhet i Litauen innan avvecklingen 1991, samt celler med tortyr- och avrättningsrum avhandlades.
En byggnad som var full av ondska i många decennier innan KGB fick avbryta sin verksamhet i början av 90-talet. Byggnaden är numera omgjord till The Museum Of Genocide Victims.
Eftersom det var fredag idag så gick tankarna en del till att gå ut på krogen, men som en man som börjar få några år på nacken var jag tvungen att retirera till sängs redan vid 22-tiden. En del av beslutet beror också på att jag värderar det högre att vara pigg och fräsch imorgon bitti. Nytt försök på kvällsaktivitet imorgon kväll istället.
(2/5-13) Jag vaknade upp till ett fantastiskt väder och njöt av frukosten utomhus på hotellets veranda. Hittills är jag väldigt nöjd med Rinno hotel som jag betalar runt 400 kr per natt för. Finns ingenting att klaga på faktiskt.
Jag tyckte det var fint med ägget i kombination med huset bakom. Jag har läst någonstans att det var detta ägg, alternativt ett liknande, som stod i Užupis innan man bytte ut det mot ärkeängeln Gabriel.
Efter frukost bar det iväg till Gates of dawn vilket är stadens heligaste symbol med en målning av Virgin Mary. Gates of dawn är den enda kvarvarande av tio liknande portar som är inbyggd i stadsmuren som fortfarande är intakt. Gates of dawn markerar slutet på eller entrén till södra delen av gamla staden.
Vilnius berömda Gates Of Dawn ovan.
Efter att ha varit med på en mindre gudstjänst i Gates of dawn promenerade jag vidare bort till republiken av Užupis som är ett måste att strosa runt i då man är i Vilnius. Den 1 april 1997 deklarerade invånarna i den lilla stadsdelen Užupis sig själv som en oberoende liten republik. Ytan på republiken är endast runt 0.6 kvadratkilometer och bebos av drygt 7000 människor. Runt 1000 av dessa sägs vara konstnärer. Man säger sig ha en armé på 11 man! Presidenten heter Roman Lileikis och han är även poet, musiker och filmregissör.
Bilder från Užupis ovan.
Efter att ha gjort Užupis ordentligt blev det att kolla in några kyrkor innan lunch. En av de finaste hann jag med, St Anne’s church som kan ses på bilden nedan.
Lunch blev det på Forto Dvaras längs Pilies Gatve i gamla staden.
Traditionell Lituansk mat på Forto Dvoras i gamla staden, Vilnius.
Meningen var jag skulle gå på ett par museer idag, men det får bli imorgon istället. Jag hann dock med att kolla in världens första staty till minne av rocklegenden Frank Zappa som avled 1993.
Hyllning till Frank Zappa i centrala Vilnius.
Middag inmundigades även den på Forto Dvaras. På kvällen blev det att kolla in lite livemusik på Brodvéjus nattklubb och svinga ett par öl. Inträdet kostade 5 Litas. Det var torsdag kväll så det var ganska folktomt på ställena. Bandet som spelade föll mig bra i smaken då det var hårdrock.
(1/5-13) Att gå upp tidigt på morgonen har aldrig riktigt varit min grej. De enda gånger jag tycker det är värt det är när jag skall ut och resa, eller om jag är på resande fot och en tidig morgon krävs för att lyckas med dagens mål. Idag är det en sådan dag, då man bara njuter av den tidiga morgonen. Ett besök i Litauen och dess huvudstad Vilnius står på tur. Den tredje och sista huvudstaden i Baltikum skall utforskas så gott det går. Preliminärt i resplanen ingår att försöka hitta någon trevlig dagstur utanför Vilnius också.
Upp 03.45 för att hinna med direktbussen till Arlanda från Nyköping klockan 04.55. Som skydd mot försovning hade jag mina föräldrar på besök som såg till att jag kom iväg i tid till bussen utan problem. Det var nog tur det, då jag annars hade försovit mig eftersom jag misslyckats med att sätta på alarmet på alarmklockan!
Direktbussen från Nyköping till Arlanda är praktisk, man önskar att det gick fler per dag än det gör. Det verkade nästan som att hela Stockholm hade baksmälla idag. Busschauffören var mycket nöjd över trafiksituationen, han hade aldrig sett så lite trafik i storstaden.
Ute på Arlanda kom en liten överraskning när jag skulle checka in med Air Baltic. ”Du har inte checkat in på internet så du måste betala en extra avgift”, säger killen i incheckningsdisken. Då försökte jag kontra med att påpeka att jag inte hade något bagage att checka in, att jag bara reser med handbagage. ”Det spelar ingen roll, det kostar 90 kr som du betalar i servicedisken”. Jag kommer alltså spara 90 kr på hemvägen och kan köpa ett par öl extra i Vilnius då! Om jag nu kommer ihåg att checka in online. Allt det här stod säkert på Air Baltics hemsida, men det missade jag nog då jag inte köpte biljetten via hemsidan utan via en resebyrå.
När man flyger med Air Baltic från Stockholm med destination Vilnius måste man mellanlanda i Riga. En positiv överraskning skulle visa sig vänta i Riga. Planbytet för vidare färd mot Vilnius resulterade i en Boeing 737/500 och inte en liten Fokker. Detta innebar att flygningen endast tog 30 minuter!
Vilnius flygplats är liten och mycket enkel att navigera. Jag var ute ur byggnaden fem minuter efter avstigning ur planet. Direkt när man kommer ut ur byggnaden finns det små minibussar för 3 Litas. Dessa tar passagerarna de dryga fem kilometerna in till stadens tåg- och busstation. En taxi sägs kosta runt 60 Litas. Från busstationen var det nog inte ens en kilometer till mitt hotell så det gick också väldigt smidigt att ta sig dit till fots.
Bland det första jag noterade här i Vilnius var att jag hade en för varm jacka, och att det är mycket grönare än det är i Riga. Vilnius ligger lite mer söderut, vilket nog är förklaringen. Riga såg ut att ha kommit ungefär lika långt med våren som Stockholm. Då vädret var så fantastiskt fint ville jag börja direkt med sightseeingen, så det fick bli en måltid på McDonalds för att det skulle gå fort att få i sig lite mat. Det var välbehövligt då jag inte ätit sedan fyra imorse.
Efter maten blev det en rejäl promenad hela vägen från området där jag bor upp till Gediminas Hill. På promenaden dit passerar man fantastiskt fin barockarkitektur längs vägen genom gamla staden. Efter bara några timmar här i Vilnius inser jag hur fantastiskt mysig staden är!
Första dagens bildskörd från Vilnius ovan. Inget fel på vädret direkt!
Middag ikväll blev det på Sue’s Indian Raja. En högklassig indisk restaurang i Vilnius som har bra priser också. Efter middagen var jag och skulle ta ut pengar på mitt Mastercard då jag endast hade lite startpengar i lokal valuta med mig från Sverige. SEB, Swedbank och en lokal bank avvisade mitt kort. Det känns inte något vidare när kortet inte fungerar samtidigt som man nästan inte har några kontanter kvar. Plötsligt slog det mig vad som var fel med kortet. Det var spärrat. Dessutom av mig själv! ICA-banken har den här funktionen att man kan spärra kortet per världsdel. Jag gick hem till hotellet och loggade in på ICA-banken. Visst var det så. Jag öppnade spärren och gick ut och testade i en bankomat igen och då fungerade kortet! Det var riktig tur att jag kom på att det var det här som var felet.
Det blir att lägga sig tidigt ikväll då jag varit uppe sedan 03.45 i morse.